Jag lever sedan en tid tillbaka i total frustration och kaos över min bostadssituation. Hur fan kunde det bli så här, jag fattar inte. Blir så otroligt besviken på allt. Trodde verkligen på en helt annan utgång. Och det värsta är allt runt omkring.... Hoppas verkligen på att det ska vända snart så man kan bli normal igen, lite glad.
Idag försöker jag röja och städa lägenheten så gott jag kan. Det kommer nämligen en hoper med folk hit imorgon och ska titta på den. Nån som ska bo här, i min lägenhet. Usch va bittert det är, om jag ändå hade råd och kunde bo kvar.
Har varit på massor av visningar men utan framgång. Ikväll ska Ida följa mig på en till här i närheten...hoppas, hoppas, hoppas.
Fan, ge mig lite flyt nu!!